Boll och Kloss del 32

Hon formar åter ord på sina vita väggar, men nu är penseln bred och spretig, färgen skrikande röd. Känslan knivskarp. Orken trubbig. Blicken fjärran frånvarande.
Släpp ut mig ur mitt inre rum, tänker hon men låser samtidigt dörren från insidan.

Kommentarer
Postat av: Magnus

Att hålla kvar eller släppa efter. Vilket är bäst? Och hur vet man?

2007-09-22 @ 10:50:38
URL: http://papamac.blogg.se
Postat av: Beyonce

Låt någon mer höra skriket från den röda färgen, någon som kan lyssna.

2007-09-22 @ 22:03:06
URL: http://bday.blogg.se
Postat av: E.

Magnus: När man inte orkar längre, så vet man nog.
Beyonce: Ja, det är dags för det...
Tack för era kommentarer. Kram.

2007-09-23 @ 13:55:23
Postat av: tess

jag vet EXAKT hur den sista meningen känns... Skickar en varm kram

2007-09-23 @ 22:58:48
Postat av: E.

tess: Tack! Kram på dig.

2007-09-23 @ 23:00:03
Postat av: LillaNisse

Varför läser jag mellan raderna att du är tveksam?
Du vill men orkar inte...
Kram

2007-09-24 @ 09:16:15
URL: http://lillanisse.blogg.se/
Postat av: E.

LillaNisse: Tveksam....? Förklara gärna hur du menar. Är rädd att jag missförstår din tolkning annars.

2007-09-24 @ 17:22:20
Postat av: LillaNisse

Tveksam, kanske inte var rätt ord,
färgen skrikande röd och känslan knivskarp: det känns starkt, positivt och målinriktat
orken trubbig och blicken fjärran frånvarande: känns tvivlande och svagt/negativt, nästan uppgivet
Jag kanske missförstod vad du menade?
Kram

2007-09-24 @ 21:21:45
URL: http://lillanisse.blogg.se
Postat av: E.

LillaNisse: Tack för ditt svar! Jo, det är nog lite dubbeltydigt. Hopp o förtvivlan på något sätt.

2007-09-24 @ 22:02:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0